måndag, oktober 31, 2005

bio

Såg äntligen Det Levande Slottet. Den var bättre än förväntat. Karaktärerna var några av de bästa och mest mångsidiga i en Miyazakifilm hittills. Sen att manuset hade några skavanker spelar ingen roll; det finns få filmer som bjuder på lika attraktiv verklighetsflykt. 5/5

Bob Dylandokumentären No Direction Home var rätt bra, men det hade varit kul att lära sig något nytt. Det fanns ju inte direkt några överraskningar, ej ens för mig som inte har läst en endaste liten Dylanbiografi. Visst var det så klart kul när han körde över folkmusikpubliken med elektricitet, men den historien har väl ingen lyckats missa? (Intervjuerna med besvikna fans var dock fantastiska att se och hade kunnat vara hämtade ur en Christopher Guestfilm.)
Intressantast var annarst Joan Baez samt allt roligt arkivmaterial: Visst såg New Yorks 60-tal fantastiskt ut! Men i slutändan hade jag nog helst sett en Bob Dylan: All access. Jag vill höra skitsnacket från gamla polare och groupies; jag vill höra om när han gav Beatles knark (igen!) och trashade hotellrum (detta nämndes men utvecklades aldrig). För om det är något som behövs så är det inte en till respektfull film/bok som diskuterar "fenomenet" Bob Dylan i en politisk/historisk kontext ("I have a dream", Vietnam etc). I want the dirt!
3/5