Step up to the party!

Don't get me wrong, jag gillar Darin. Step Up var ju en av förra årets absolut bästa låtar. Men den här intervjun på stureplan.se är faktiskt lite kuslig. Han är väl ändå typ 18 år gammal, inte 10?

"Vilken talang skulle du allra helst vilja ha?
- Jag skulle vilja vara mattegeni, då skulle jag uppfinna något riktigt coolt. Kanske en tidsmaskin"

Såg hela jävla Amadeus - director's cut igår. Den är faktiskt fruktansvärt överskattad. 3/5

MM

Förfesten igår var toppen! Först lyssnade vi på Mozart och diskuterade golv. Tyvärr förstörde tjejerna allt med att börja ladda hem ickemozartrelaterad musik. Drack österrikiskt vin som resulterade i att jag i skrivande stund har en riktigt tråkig huvudvärk. Crush var 3/5 förrutom att garderobskön var det värsta jag varit med om i hela mitt liv, en kö som i vanliga fall skulle tagit fem minuter att betjäna tog istället närmare en halvtimme. Jag har aldrig varit så frustrerad i hela mitt liv. Ang. i-landsproblem.

Hot Chips Over and Over är inte riktigt så bra som jag hade hoppats. Självklart är den toppen, och det finns ju ingen grupp som låter som Hot Chip. Dock en besvikelse. 3/5

Bäst just nu är Michael Mayers remix på Depeche Modes Precious. Den känns helt logisk. 4/5

Peppen!

Nya Knife alltså. Alla låtar låter som Fischerspooners Tone Poem. Lååångsam electroclash med andra ord. Kanske är Silent Shout till Deep Cuts vad Late Registration var till College Dropout, eller så är jag bara lite väl rockjournalistisk. Bäst är hur som haver tranceballaden Forest Families (så otroligt snyggt när arpegiatorerna glider in och ut ur filtret) samt det som händer runt 3:20 i The Captain. Eller Na Na Na. Embrace the ambience! Och visst har skivan inte släppts (det dröjer väl typ aslänge?) men det är ju såklart 5/5.

Annars så låter samplerserna till Gnarls Barkley (Cee-lo + måttligt intressanta Danger Mouse = otippad magi!) och Ghostface (första gången på år och dar man blir peppad av att höra Pete Rock) oförskämt bra. 2006 har knappt börjat och vi har redan The Knife, J Dilla och Lil' Wayne.

Herregud?

www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,768422,00.html

Jag förstår verkligen inte vad Inge Augustsson menar med: "- Förgäves har jag försökt informera om att kinesiska kvinnor kan stå böjda och jobba på risfälten fram till åttonde månaden". Försöker han säga att kineser är genetiskt mer lämpade att utföra tunga bördor under graviditeten? Hade han sagt samma sak till en svensk spelare? Om vi inte håller Inge för rasbiolog så får vi anta att han använder kines/risfältsargumentet på alla gravida kvinnor som försöker slippa undan fysiska ansträngningar: "självklart kan du städa och laga mat fastän du är gravid, kinesiska kvinnor kan ju för fan jobba på risfälten fram till åttonde månaden!". Det är även kul att Inge "förgäves" försöker upplysa Li Fen om hur det går till på kinesiska risfält. Har han varit där? Vem är denna Inge? Vad är förresten "Inge" för ett namn? Och om vi antar att Inge har rätt i att vissa kinesiska kvinnor jobbar hårt ända fram till förlossning så betyder det väl ändå inte att det håller som argument? Det är som att försvara exempelvis kvinnlig omskärelse med att det ju är vanligt med liknande procedurer i kvinnans hemland. En annan förklaring kan iofs vara att svenska bordtennisspelare är så usla att hon i princip skulle kunna vinna sina matcher rullstolsbunden (Li Fen är tydligen fruktansvärt överlägsen).

Dirty South

Man kanske trodde att södern skulle ta det lite lugnt efter förra årets alla fantastiska skivsläpp. Icke så. Visst, nu klumpar jag ihop en massa musik som egentligen ligger väldigt långt ifrån varandra rent geografiskt, men men. Lil Waynes album Tha Carter II är fantastisk (4/5). Jag är som sagt ingen expert på södernhiphop, men det kändes som om det hände något när 808-rytmerna började möta Kanye/Just Blaze soulsamplingar. Titta bara på Stay Fly. I övrigt tycker jag det är lite kul att hits som Sittin Sideways och Still Tippin' låter som södernversioner av den boom bap som framförallt Premier gjorde klassisk; minimalistisk med scratchrefräng. Skillnaden är väl att Gang Starr & co aldrig nådde speciellt högt på listorna, men då ger ju också Premier oftast ett bittert intryck.

I övrigt är J Dillas Donuts (4/5) förmodligen årets hittills bästa album. Instrumentalhiphopen både gjordes och förgjordes i och med DJ Shadows Endtroducing (5/5). Den blev helt enkelt genren övermäktig, och det enda album som kommit i närheten är väl RJD2:s Deadringer (4/5). Som tur är försöker inte Dilla göra något snarlikt (lager på lager på lager med samplingar) utan släpper i princip en beatcd. Bara en låt är över två minuter och det hela är galet bra. Vem hade trott att man skulle sitta och lyssna på instrumental hiphop 2006?

"Cogito Ergo Sum"
Rolig men obehaglig blog.

KILLA!

Okej, jag har aldrig hajjat det där med att spela ledsen musik när man känner sig nedstämd. Vem fan vill lyssna på Nick Drake när man är deppig? Joy Division lyssnar jag iofs aldrig på, men om jag skulle känna mig på för gott humör någon gång skulle jag kunna överväga det. Att spela sorglig musik för en sorgsen själ är ju att likna vid att skära i ett sår. Spela istället Cam'ron, speciellt "Down and out" och "Killa Cam" från numera klassiska albumet Purple Haze (5/5) och känn dig oövervinnerlig. Ingenting betyder något och det betyder allt. Drinking sake on a suzuki, my closet: pet cemetary.

Break

Okej, jag var tvungen att ta en paus. Idag inträffade nämligen något som jag inte trodde hände i verkligheten; mitt liv förvandlades i ett ögonblick till en film. Tyvärr inte till Garden State eller The Matrix, utan snarare till Varning för Jönssonligan. Jag gick in i en lyktstolpe. Jävla dåliga simultankapacitet! Väl hemma gjorde jag en intressant upptäckt: Varning för Jönssonligan hade förvandlats till David Lynchs Elefantmannen. Det är nämligen så jag ser ut, en elefantman. En elefantman med ögonskugga. Jag är inte längre Peter Siepen utan Malmös Fantomen på Operan.

Push forward

F-n för att skjuta upp saker. Nu måste jag läsa cirka 600 sidor till på måndag. Vi ses efter det! Eller kanske Bilal på lördag?

4/5 till Ultimate Spider-man. Fantastisk grafik och spelkänsla, men man hade kunnat göra betydligt bättre uppdrag och story.

When it rains it pours

Slutet! 2006 börjar på ett utomordentligt dåligt sätt. Karin åker till Stockholm på onsdag, Ida åker till Manchester i februari och Arrested Development lämnar oss för alltid. Usch! Varför måste knoppar brista? 1/5

Idag har jag städat som en galning, vilket är underligt rogivande. Jag funderar på en framtid som sanitetstekniker eftersom alla kids ändå bara laddar hem musik. Smuts kommer dock alltid att finnas, så där finns en trygg framtid!

Kollade på de två första avsnitten av Rome och gillade vad jag såg, det vill säga borderline porrvåffla! God bless HBO! Men det finns faktiskt en poäng med det: filmen Caligula var sannerligen en förvirrad blandning av historiskt drama och hårdporr, men känns ändå mer realistisk än Gladiator. Åtminstone mer likt det antika Rom som jag drömmer om. Att inte inkludera ett överflöd av sexscener i Rome är som att göra ett drama om antikens Grekland utan inslag av gossekärlek! 4/5

Player

Igår spelade jag xbox i ungefär åtta timmar allt som allt. Det känns mycket bra, förrutom att min nacke är helt sabbad. Chronicles of Riddick har jag äntligen tagit tag i och det är helt fantastiskt. Bäst är alla häftiga Vin Dieseloneliners! Ultimate Spider-man är otroligt bra också, äntligen tillåter tekniken att ens childhoodfantasies går i uppfyllelse. Orättvist att man inte är född nu istället! Visserligen hade jorden varit utplånad vid mogen ålder, men inse vilka gamez man skulle vara uppfödd på? The outside world har i alla fall aldrig känts mindre attraktiv. Jag funderar även på att göra något jag i princip aldrig gör, spela om ett spel! Grim Fandango, efter att jag läste den här något fåniga artikeln, men ändå påmindes om att det på ett ungefär är världens bästa spel någonsin.

I min nästan kusliga produktivitet hann jag även se på Anchorman som kom förra året. Jag har aldrig varit lika såld på Will Ferrell som alla andra verkar vara (gillade inte Old School, har aldrig någonsin gillat SNL) men det här var verkligen humorperfektionism. Och i princip varenda stor amerikansk komedisskådis skymtar förbi i mindre roller. Roligast: Vince Vaugns skratt. Åh, Ben Stiller, marry me! 4/5

Appropå Ben Stiller, han verkar verkligen leva efter det där som John Cleese pratade om i Dokument: Humor; att man får hora för de stora pengarna och sen göra de där grejerna som man VERKLIGEN gillar (åtminstone om man vill ha råd att ha en egen ranch). Den sortens kompromissande gillar jag verkligen. Anyway, Ben Stiller är ju typ världens kanske mest inkomstbringande skådis just nu men är ändå otrolig i exempelvis Extras och Arrested Development. Mycket storsint. Stor plus för att de i Extras skämtar om att Ben egentligen aldrig får ligga vilket osökt leder oss in på frågan: tänder verkligen tjejer på humor? Empiriska studier visar tyvärr att svaret är nej. A good day for comedy = a bad day for sex alltså. Men det kan nog stämma, den av de personer i mina extended bekantskapskrets som haft flest tjejer är även den kanske tråkigaste människa jag någonsin träffat. Iofs känns det hela lite sunt, sex och humor har ju egentligen inget med varandra och göra (om man nu inte vill förvandla sitt liv till en dansk gladporrfilm från 70-talet) och det är väl därför alla älskar sexskämt: komik ska göra ont.

Ng

Nöjesguiden igår var för stort; så mycket människor att jag hela tiden gick runt med ett milt obehag. Höll på att inte hitta någon och var sekunder från att åka hem själv och bitter. Anyway, det var en roligt kväll! Detalj: de två senaste förfesterna jag varit på (med helt olika människor) har spenderats med att diskutera tidelagets väl och ve. 3/5

Och från det ena till det andra, har inte Bruce Springsteens skillsmässoalbum "Tunnel of Love" en jävligt dirrty titel? Eller är det bara ett utslag av min eventuella sexuella frustration?

Perfekta soulen

Då och då kommer man till insikt och inser att det inte finns någon musik som är bättre än modern rnb. The Emancipation of Mimi är nog det album efter Kano som fattats på flest årsbästalistor (t o m jag missade det!). Och så pratar svenskar om att amerikaner är dumma och smaklösa. Mest sålda skiva i USA 2005: Mariah Carey, i Sverige typ Son of a Plumber. Äckligt är vad det är, straff är vad som borde utdelas!

Just nu idag är Jagged Edge det bästa som finns. Perfekt produktion och textrader som skulle få R Kelly att nicka gillande. Lyssna på Hopefully och Crying Out och inse att soul 2006 är tusen gånger bättre än soul 1966! Peppen! Och världens obehagligaste svärmorsdröm John Legend är med. Life's good för tillfället med andra ord.

Jamie Foxx skiva är dock lika rolig som hans stand-up. Inte alls med andra ord. 2/5

MÅSTE FIXA T-Painskivan! Cher-i-Believe-soulen.

:)

Ny tid, ny strid!

Hoppas att 2006 bjuder på lika mycket dramatik som 2005!

Igår drack jag Moët och blev otroligt full. Lyckades som tur var ta mig hem. 30-årsfesten var trevlig, men alltför få följde dresscoden. Folk som inte följer dresscode ska nekas inträde, så är det i alla fall alltid för mig! "Ta på dig en tröja, annars kommer du inte in här" etc etc. Less och ledsen blir man av all denna inkonsekvens!

Nu ska jag äta frukost, men först....

årets bloggar!:
love-at-first-site.tk
sexycommandoclub.blogspot.com
gycklargruppen.blogspot.com
therealmagicdan.blogspot.com
www.modernista.se/martin