Politik = mode

80-tals soul är grejen. Bäst just nu: Turn on your radio med Change. Intressant det där, att 70-talssoulen känns ospännande och tråkig. Jag kan för övrig knappt tänka mig någon värre musik än "svettig" soul a la Aretha Franklin och Otis Redding. Respect måste vara en av de sämsta låtarna någonsin, tillsammans med Start Me Up och I Just Called To Say I Love You. Den sämsta musiken görs alltid av bra artister. Däremot är Arethas 80-tal verkligen grejen. Luther Vandross rest in peace och tack för Arethaproduktionen Jump To It, som förför och förgyller. Chaka Khans The Woman I Am är dock lite för magstarkt än så länge. 90-talet får gott vänta ett par år till.

Gud vad less jag är på allt jävla "livsnjutande". Jag tänker lite på Drickbart på Kanal 5, jag tänker på Per Hagman (trots att jag gillade Att Komma Hem Ska Vara En Schlager jättemycket). Det ska rökas cigarr med läskiga trollkarlar och man ska hela tiden "unna sig". Jag längtar till när gammal hederlig svensk socialdemokrati blir hipp igen. Får dock vänta ett år till när Moderaterna styr Sverige och alla säger "ojdå, det här var kanske inte så kul ändå".

3/5 till Retro igår. Gratis men snälla, Northern Soul? Svettig Northern Soul? Välkommen till 2000-talet, bitches! Först var vi på förfest med delar av den svenska "hiphopeliten" som inte visste vem jag var. Åh, så spännande att smyga omkring och veta att folk vet vem man är men inte hur man ser ut. Jag är en inverterad kändis.

Ikväll Diesel Soir Noir 3. Visning av höst/vinterkollektionen, som förmodligen kommer vara jätteful. Diesels filosofi är verkligen kvantitet före kvalitét. Om Diesel vore en person skulle han heta Peter Siepen. Det positiva är att man får skjuts från sitt hem till visningen! Det är ett fantastiskt initativ. Sen verkar Too Cool For Art School på Retro spännande. Framförallt första timmen då jag hört ryktas att det ska spelas grime OCH dipset. DIPSET! Lyckan är total om så blir fallet. Alldeles för lite dipset i världen.